Historia och Ursprung
Mindfulness är en form av mental närvaro och medveten närvaro i nuet, och har sina rötter i uråldriga östliga filosofier, särskilt inom buddhismen. Begreppet mindfulness har praktiserats i tusentals år som en del av den buddhistiska meditationsläran. Buddhismens fokus på att observera tankar och känslor utan att vara dömande har varit grunden för utvecklingen av vad vi idag kallar mindfulness.
I västvärlden fick mindfulness spridning under 1970-talet, främst genom den amerikanska läkaren och professorn Jon Kabat-Zinn. Han utvecklade ett program som kallades Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) vid University of Massachusetts Medical Center. Detta program hade som mål att hjälpa patienter att hantera kronisk smärta och stress genom medveten närvaro. Kabat-Zinns arbete har varit banbrytande för att sprida mindfulness från religiösa och andliga kontexter till att bli ett vetenskapligt erkänd metod för stresshantering och mental hälsa .
Spridning i Väst
Förutom Jon Kabat-Zinn har andra framstående personer varit nyckelfigurer i att popularisera mindfulness, inklusive psykologerna Mark Williams och Zindel Segal. De skapade Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT), en terapiform baserad på mindfulness som riktar sig till personer med återkommande depressioner. MBCT har blivit en erkänd behandlingsmetod inom psykoterapi och används idag i många länder som en evidensbaserad metod för att förebygga återfall i depression .
I Sverige har mindfulness också vunnit mark, inte minst tack vare boken ”Mindfulness i vardagen” av Ola Schenström, som introducerade metoden till en bredare publik. Hans arbete har hjälpt till att sprida mindfulness till arbetsplatser, skolor och vårdinrättningar i Sverige .
Utförande
Mindfulness handlar om att vara medvetet närvarande i nuet och observera sina tankar, känslor och kroppsliga sensationer utan att döma dem. Det går ofta till genom enkla meditationstekniker som fokuserar på andningen. Utövaren uppmärksammar sin andning, följer in- och utandningar, och när sinnet vandrar iväg, vilket det naturligt gör, för man försiktigt tillbaka uppmärksamheten till andningen.
En vanlig övning är den så kallade kroppsskanningen, där man systematiskt riktar uppmärksamheten mot olika delar av kroppen och observerar eventuella spänningar eller förnimmelser. Detta hjälper till att öka kroppsmedvetenhet och frigöra spänningar .
Fördelar
Forskning har visat att mindfulness har många positiva effekter på både mental och fysisk hälsa. Enligt flera studier kan regelbunden mindfulnesspraktik minska stress, förbättra koncentration och kognitiv flexibilitet, samt främja emotionellt välbefinnande. Studier har också visat att mindfulness kan bidra till minskad ångest och depression samt ge förbättrad sömnkvalitet.
Enligt en studie publicerad i American Psychological Association kan mindfulness bidra till att minska negativa känslor och öka den allmänna känslan av välbefinnande. Forskarna menar att mindfulness förbättrar individens förmåga att hantera svåra situationer genom att stärka det mentala och känslomässiga motståndet .
Mindfulness har också visat sig vara effektivt i behandlingen av kronisk smärta. I en studie från Journal of the American Medical Association konstaterades att patienter med kronisk smärta som utövade mindfulness kunde hantera smärtan bättre och minska sitt beroende av smärtstillande läkemedel.
Mindfulness i Vardagen
Idag används mindfulness inom många olika områden, från skolor och arbetsplatser till sjukhus och rehabiliteringscenter. Det är en teknik som kan integreras i vardagen, exempelvis genom att medvetet fokusera på en enkel uppgift, som att diska eller gå en promenad, och vara uppmärksam på vad som sker i ögonblicket utan att låta tankarna sväva iväg. Genom att tillämpa mindfulness i vardagen kan man minska stressnivåer och öka sin allmänna känsla av närvaro och tillfredsställelse.
Källor:
Heala och vila 